Vem är jag?
Berättelsen om hur jag blev andeförmedlare
En varm sommardag 2018 – när jag var 26 år – tillbringade jag dagen tillsammans med min mamma och hennes väninna. Hon var 10 år äldre än min mamma, men de var bästa vänner och hade känt varandra i nästan 30 år. Vi hade en fantastisk dag och skulle snart åka hem när solen började gå ner – klockan var runt 21.00. Min mammas väninna insisterade på att vi ändå skulle åka på en kort båttur till skärgården. "Nästa gång," försökte min mamma få henne att släppa idén. Det var trots allt redan sent och det skulle bli en tidig väckning dagen efter. Min mammas väninna fortsatte: "Kom med mig." Så vi gav oss av på en vacker, fridfull och intim båttur till den stilla Helsingfors skärgård medan svanar gled förbi den lilla, avstängda motorbåten, när solen gick ner bakom granskogen. Det var en särskilt vacker kväll.
En vecka senare var jag på väg lägga mig i min studentlägenhet. Jag var trött, jag var redo att sova. Jag hade en lång dag med cykling i skogen bakom mig. Min vän och rumskamrat sov redan i sitt rum. Jag stängde för gardinerna, släckte ljuset och gick och la mig på sängen. Sömnen skulle komma snart. Mina ögonlock började kännas tunga.
Plötsligt satte jag mig upp i min säng, förskräckt och klarvaken. Någon hade tydligt talat in i mitt vänstra öra. En kvinna. "Säg till din mamma att jag mår bra." En kort mening. Någon var inne i vår lägenhet. Jag tände alla lampor och gick för att kolla toaletten, hallen, köket. Det var ingen där. Jag drog darrande täcket runt omkring mig för att sedan sätta mig i hörnstolen vid vårt köksbord. Jag satt orörlig i ungefär en och en halv timme. Sedan ringde jag till mamma: "Jag hörde Liisas röst." Det var ett ögonblick av tystnad i andra änden. "Liisa dog igår. Hon var på en cykeltur med sin man och sina barnbarn. De stannade för en drink och Liisa satte sig vid en brunn, kramade om hennes bröst med en liten rörelse och föll sedan ihop. De försökte återuppliva henne utan resultat. Hon fick en massiv hjärtattack. Hennes aorta sprack och hon var borta innan hon träffade marken."
Efter att Liisa dött såg och hörde jag henne tala till mig två gånger i olika situationer. En gång på restaurangen besökte vi tillsammans den sommaren och en gång på bårhuset där jag stöttade min mamma i uppvisningen av hennes kropp. Efter det tänkte jag inte så mycket på vad jag upplevt eftersom jag inte trodde att det kunde styras medvetet. Senare i livet insåg jag vikten av denna förmåga. Jag kunde inte längre återgå till det arbete och liv jag hade programmerats till sedan skolan. Min väg genom det här livet skulle vara annorlunda.
Jag arbetade under den svenska professionella andeförmedlaren Annevi Peterssons mentorskap 2019. Det var en vändpunkt. Med tiden började folk förmedla information till varandra om att jag kom med meddelanden från livet efter detta. Folk började ringa mig och bad mig kontakta vissa personer å deras vägnar för vägledning. När jag tog emot mina gåvor och min väg insåg jag att jag knappt hade skrapat på ytan av vad som komma skulle. Jag känner mig nu tillräckligt säker för att dela denna kunskap och gåva med andra känsliga själar som dig. Om du läser det här är det ingen tillfällighet.
Har du läst detta och känt igen dig i det du läser så har du också denna gåva. Det är möjligt att träna den som en muskel och med dess hjälp är det möjligt att ge extrem glädje och tröst till människor mitt i sorgen. Föreställ dig vad du kan göra med denna underbara present, som jag har! Du kommer säkert att förändra världen, en person i taget.